Förra helgen, den 16 maj, hade vi årets första lc träning i Dvärsätt. På samma fält som i höstas, samma fält som bla Mia släppt vinthundar på för att de ska få rejsa av sig, i många år.
Det började bra, många deltagare, alla sprang jättefint. Vi planerade in ett antal licenslopp, satte igång med dem.
Jag körde maskinen då Sommarhagens Faristella, Stella, agerade stödhund till en Farmor Selmas tik som kallas Vinta.
Efter en tredjedel av loppet på en raksträcka ser jag hur Stella trampar till, ett eller ett par språng senare vänder hon och kommer hoppandes med höger framben upplyft.
När vi får tag på henne ser vi alla att det hänt något med hennes högra handlov.
Jag kastar mig på telefonen och ringer Djursjukhuset i Östersund, som inte har jour denna helg pga personalbrist! Ha, nästa är då distriktsveterinärerna, vilka jag vet inte har några resurser för typ benbrott, men vad gör man?
Annelie fick komma dit, Stellas skada bedömdes så allvarlig att hon blev skickad till Strömsholm. Nå, då får hon ju den bästa vård man kan få, tänkte jag.
Jo tjena...Läs mer längre ner...
Jaha, träningen fortsatte trots allt. Sista loppet springer en annan liten Farmor Selmas tik, Angel. Och som om fan själv varit med på banan, så vurpar hon och skadar sitt högra framben...Och vid röntgen visade det sig att hon fått en fraktur! Men denna skada kunde man tydligen gipsa och det klarar man av här på Djursjukhuset i Östersund.
Jaha, news om Stella får jag på söndag och hon har två frakturer i leden samt skadade ledband. Hur illa det är vet man inte förrän man opererar henne. Det lär ju ske på måndag tänkte ju en annan lite naivt och blåögt.
Idag, den 22 maj, sex dygn efter olyckan opererades hon!!!! SKANDAL-HORRIBELT-OACCEPTABELT! Och de har mage att ta 3000:- per vårddygn...
Nu verkar det som om det kanske går någorlunda bra för stackars Stella. Hon har fått flera ledband lagade och ska vara gipsad i 8 veckor, om jag fattat rätt. Men pga denna tragiska olycka så är hennes karriär på lc fältet över. Just nu är huvudsaken att hon blir så pass återställd att hon kan leva smärtfritt.
Strax efter beskedet idag om Stellas op ringer Annelie, jag hör på henne att det hänt något. Ja, då har hennes andra whippa troligen blivit getingstucken, fått panik och stuckit. Då hade hon varit borta i 1½ timme...Och hon är överkänslig! MEN VAD TUSANS JÄVLAR...
Tack och lov kunde bla Mia med Nemo och Frodo åka ut och hjälpa till i sökandet efter Mocca, och efter ytterligare några timmar så hittades hon oskadd.
Denna vecka har jag och Mia grubblat, grunnat och funderat. Vi har varit nästan lika olyckliga som stackars Eva och Annelie, ägare till de stackars hundar som brutit höger framben båda två.
Jag har mått jättedåligt och lusten till lc är ju minimal.
Men det är till att försöka acceptera det som hänt, försöka komma över skulden och rädslan och fortsätta.
Vi får väl se hur det går.
Nu får vi hoppas på en tid av lugn och ro utan skador, sjukdomar och förrymda hundar.
Jag vill faktiskt ha sol nu! Och blommor-har idag köpt ett miniväxthus på Jula.
Denna vackra bild på Stella och matte Annelie kom på Midsommarafton.
